sticka bo

jag är en sån intensiv bloggare - jag vet. men i ärlighetens namn: tiden här går långsamt! jag knastrar is så att emaljen på mina, av årtals nattgnisslande redan ganska nedslitna, tänder ryker all världens väg, jag torkar små ytor med väldoftande, kemikalieindränkta våtservetter från ajax och ser tiden an. inte mycket mer att syssla med, såhär när man är gravidus gigantus och väntar på att det ska hända, att något ska hända. har rätt mycket förvärkar och molvärk men än så länge väntar the real deal. plågsamt att hållas på halster på detta vis, så jag fortsätter mina stilla, små aktiviteter i hopp om förströelse.

har tex provat på att sticka en babyhjälm. det tog mig, vadskavitro, en vecka? en vecka av konstant stickande. det är ganska många timmar kan ni tänka er. har på kuppen förlorat känseln i två fingertoppar (garnstas och vätskesvullnad är inte ngn bra kombo. tydligen). kan säga att min fascination inför de som skriver "stickmönster" är intakt: de är fan inte kloka i huvet. i dessa mönster som vid första anblicken verkar så pedagogiskt uppbyggda göms små nystan av hemligheter. sånt som man bara förutsätts kunna eller förstå. som att även om det inte står "vartannat varv" så är det ändå vartannat varv det ska vara. jättelätt att fatta. JÄTTELÄTT! tvingade Jac att skjutsa mig till garnbutiken för att få klarhet i mysteriet men de kunde inte säga så mycket mer än att det "- verkar vara nåt som är fel"

nähä? säger du det?

men vafan, man går påt igen. tänker att man är fan ingen som ger upp, man hugger i och man avslutar. man ska trots allt bli mor när som helst, en förebild. så man gör alltså ett nytt 7-timmarsförsök:

bytte garn och strategi men inte blev resultatet mer användbart för det.

och till slut: sympatiskt nog samtidigt som jag tittade på sista avsnittet av Sopranos, min ständiga stick- och graviditetsföljeslagare så nådde vi avslut. jag och marks&kattens babyhjälm. hade från början tänkt göra två, eftersom "- mönstret är så väldigt lätt" enl garnbutiken, men vid närmare eftertanke tror jag att jag skippar det. har nog aldrig svurit så mycket och förbannat ett papper med instruktioner så hett och så mycket tidigare.