Jac körde mig dit och hämtade mig sen, på väg ut ur bilen, med tummen på smsknappen så lyckades jag halka i stillastående läge. ner på arslet och buhu. Jac blev tvungen att dra mig upp, att komma upp på egen hand är nuförtiden helt omöjligt. note to self: ramla inte på stan om du är ensam.
vi kom hem, jag åt några chokladkex och läste senaste kalle anka (fick årspren i namnsdagspresent!) och luften gick ur mig. puff, sa den och så försvann den. kanske för att min kille är på riktigt jävla skitdåligt humör, mesta dels trött kan jag tro, efter att ha levt kanadatid senaste veckan. stackars honom och stackars mig.
om luften kommer tillbaka åker jag och köper garn. mössor och små vantar, som vadd för ett blivande modershjärta som tråkar av tristess.

Meh! Ramla sådär? Skärp dig!
SvaraRaderajag VET. helt onormalt. tjöt till mest av förödmjukelsen att inte komma upp på egen hand, det gjorde inte ont. min rumpa är tre meter tjock.
SvaraRadera